När vi lämnar ett vilt ställe i naturen så ser vi till att ta med all skräp och avfall. Allt som blir kvar är ett tältavtryck i gräset, ett eldställe och...
...ja, ibland även såna spår här.
Sonntag, 25. Juli 2010
Spår
Att få göra upp en eld nästan överallt i naturen är en av många saker jag tycker så mycket om i Sverige. Ofta sitter jag ensam medan Ralf håller på med att fiska och det känns inte alls tråkigt för mig. I timmar kan jag sitta vid elden och läsa en bok, sticka eller bara peta i glöden. Och sen kan jag bara inte låta bli att börja måla eller skriva med pinnens förkolnad spets.
När vi lämnar ett vilt ställe i naturen så ser vi till att ta med all skräp och avfall. Allt som blir kvar är ett tältavtryck i gräset, ett eldställe och...
...ja, ibland även såna spår här.
När vi lämnar ett vilt ställe i naturen så ser vi till att ta med all skräp och avfall. Allt som blir kvar är ett tältavtryck i gräset, ett eldställe och...
...ja, ibland även såna spår här.
Abonnieren
Kommentare zum Post (Atom)
10 Kommentare:
Finurligt .-)
Och så roligt för den som kommer efter er.
Trevliga spår, så roligt att träffa på sådana. :-)
Elisabet och Ulrika: Tyvärr har jag tagit ingen bild med mina självmålade rendjur på. Om jag i så fall hade ställt frågan -vilket djur ser du?
så hade säkert kommit alla svar, från blåmes till elefant :-)
Du skrev om 45:an, och nu renar. Betyder du att du varit i mina trakter? (Jag bor i Arvidsjaur.)
Ulrika: Jo, vi brukar semestra nära Arjeplog. Har varit i Arvidsjaur också för en dag. Jag tänkte på dig då. Jag sade till min man
- här bor ju Ellis och Jom Manilat :-)
Jag tror jag hamnade någon gång på en tredje blogg som också bor i Arvidsjaur, men kommer inte ihåg namnet nu.
Ha det gott!
Nästa gång ni kommer upp måste ni säga till! Det vore jätteroligt att träffa er! :-)
Visst är det härligt med eld. Så rofyllt att hålla på att pyssla med.
Skulle jag ramla över en sådan lägerplats skulle jag le stort :)
Ja, jag tror att alla svenskar är väldigt glada och tacksamma att vi har något som Allemansrätten. Att vi fritt får göra upp eld och rasta var vi vill i skogen om vi bara inte förstör eller skräpar ner. Jag tror att vi är ganska ensamma om den rätten.
Vi prövade att campa i naturen en gång i Norge, men det gick inte. Allt är privat där.
Jag förstår er fascination för den svenska allemansrätten! ;)
Vackra målningar! :)
Ulrika: Var försiktigt, du vore inte den första som blir överfallen ;-)
Kersti: Ja, just det.
Christina: Ja, och skulle du hitta en av mina försök att måla rendjur, då skulle det bli gapskratt istället :-)
Anita: Ja, det där med Allemansrätten är absolut toppen.
Kommentar veröffentlichen