Prossst! / Sssskål!

Wasss macht man an einem Tag wie heute, mit ssso schlechtem (hicks) Wetter? Man erinnert sssich an die Weinballons, in denen man (hicks) Holunder und Hagebutten angesetzt hat. Beide Sssorten sssind jetzt fffertig, nur dassss ihr`ss wissst. (hicks)
Vad kan man göra i en dag sssom idag, när (hicks) vädret är ssså dåligt? Man kommer ihåg ballongerna, därinne man har (hicks) fffläderbär och nnnypon ffför att göra vin. Båda sssorterna är fffärdiga nu, bara ssså ni vet. (hicks)

Vor genau einem Jahr / För precis ett år sedan

Die Sonne schien und es war angenehm warm. Ein schöner Tag für Gartenarbeit - fand nicht nur ich. / Solen sken och det var angenämt varm. En fin dag för trädgårdsjobb - tyckte inte bara jag.

Frau Amsel war unterwegs im Garten / Fru koltrast var på väg i trädgården

Sie suchte Baumaterial / Hon sökte byggmaterial

Der ganze Garten war ein einziger Baumarkt / Hela trädgården var ett enda byggvaruhus

Lilla Sverige

Välkommen till

Bakom huset i trädgården finns en liten plats vi kallar för "Lilla Sverige". Där står en grillkåta där vi ofta sitter vid elden och där vi stänger ut vardagen. Omkring kåtan blommer det härligt nu och mellan blommorna och stenarna finns två små röda hus. Klick gärna på bilderna så kan du upptäcka många små saker man behöver som husägare.









Bilderna blev tagen idag av min Ralf. Tack så mycket.

Portar från Tyskland

Kloster Buch i Sachsen, en gammal zisterzienserkloster som ligger vid älven Mulde, mer om klostern finns här

hemma, trädgårdsport

Slott Rheinsberg i Brandenburg, i slottsträdgården

Spreewald i Brandenburg, stor träport i en liten by

Spreewald, port i ett gammalt hus

Spreewald, museum i Schlepzig

fler portar finns här: Stribergs Station, lifeblog, Maggan, Staffan, Libby, Mira, Monet, Panter, Elisabet

Spreewald

Spreewald är ett skogsområde som ligger söderut Berlin nära Cottbus. Genom skogen slingras en älv som heter Spree. Älven har bildat flera armar och där emellan finns små byar med gamla hus. I förr fanns där knappast vägar, husen nådde man med ekor och allt möjligt blev transporterad med ekorna, alltså varor, post, personer, djur, hö, trä osv. Och så fungerar det delvis fortfarande idag, även om ekorna numera är huvudsakligen en stor touristaffär. I sommaren är vattnet fullt av ekor och paddelbåtar och många fina restauranger bjuder till kaffe eller läckra fiskrätter. Man kan också vandra eller cykla och med lite tur får man se massor av djur i vattnet, på vägen eller i luften. Dessutom är området bekant för sina inläggda gurkor i många olika sorter.
Huvudsäsongen börjar i April. Vi har varit på kortsemester från torsdag till lördag. Vädret var grått och regnigt, ändå gjorde vi en vandring genom (ännu myggfria) skogen.

en av flera broar

en regnig dag

ännu väntar många kanoter på gäster, men säsongen börjar snart

ingen enda människosjäl

ser ut som om det våre höst...

...men för en liten stund visades blå himmel och våren hälsar

Om ni vill se hur det ser ut här i sommaren så sök gärna under BILDER vid Google. Bara slå in Spreewald och njut.

Tack till er alla

Jag tackar hjärtligt för alla trevliga födelsedagshälsningar.
Vi har varit på kortsemester i ett par dagar och vi har haft en jättefin tid i Spreewald (Spreeskogen). Vädret var inte det bästa, men ändå blev det lite vandring och kameran hade mycket jobb. Snart kommer bilder så ni kan se var vi har varit.
Tack en gång till och ha en bra vecka.
Mvh/Ralf.

40 Jahre / 40 år

Er ist der Mann an meiner Seite, er ist der Mann, den ich liebe.
Und er hat heute Geburtstag.
Herzlichen Glückwunsch!
Han är mannen vid min sida, han är mannen jag älskar.
Och han fyller år idag.
Grattis till födelsedagen!

Der Tag gehört Dir, Du bist heute die Nr.1 / Dagen är din, idag är du Nr.1

gestern / igår

heute / idag


Alles Gute auf dem Weg zur 41!
Lycka till på vägen till 41!

Krimskrams

Die Schränke in unseren zwei Zimmern bieten kaum genug Stauraum für alle unsere Sachen. Sie sind voll mit Kleidung für den Alltag, für die Arbeit, für den Urlaub und für Wandertage, voll mit Geschirr, Gläsern und Besteck, voll mit Lebensmitteln, die wir auf Vorrat gekauft haben. Die Schubladen beinhalten ein Sammelsurium aus „Dingen, die man irgendwann mal brauchen kann“ und die man im Ernstfall sowieso nicht findet bzw. von denen man vergessen hat, daß sie überhaupt vorhanden sind. Überall in der Wohnung sind kleine Gemütlichmacher verteilt, also einige Teelichter, diverse Holz- und Kunsstofffigürchen, Muscheln, Urlaubssouvenirs und allerlei anderer Dekokram, der die eigenen vier Wände wohnlicher machen soll.
Aber brauchen wir wirklich alles was wir haben? Oder belastet uns der ganze Krimskrams nicht eher?
Sicher verbirgt sich hinter jedem einzelnen Teil eine Geschichte, manches erinnert an einen schönen Urlaub oder an einen geliebten Menschen, andere sind Glücksbringer, die man irgendwann zu einem bestimmten Anlass erhalten hat, etwa zum 18. Geburtstag, zur bestandenen Führerscheinprüfung oder zum neuen Job. Wir tun uns schwer damit, uns von diesen Sachen zu trennen, sprich sie wegzuwerfen oder weiter zu verschenken, man will ja schließlich niemandem wehtun oder ein Unglück heraufbeschwören, ein wenig abergläubisch ist man ja doch.
Und falls man dann doch mal einen Tag erwischt, an dem man mal konseqent ausmistet, dann wandert das meiste doch nur in eine Kiste, die man auf dem Boden oder im Keller abstellt, um in Zukunft immer wieder darüber zu stolpern, wenn man etwas sucht.
Nun, ich bin froh sagen zu können, daß ich weit davon entfernt bin das zu sein, was man im Allgemeinen als Messi bezeichnet, aber eine kleine Veranlagung scheint wohl vorhanden zu sein. Jedenfalls beneide ich Leute, die mit weit weniger auskommen und bei denen es immer ordentlich und aufgeräumt aussieht. Es ist jedoch schwierig, über den eigenen Schatten zu springen und alte Gewohnheiten sind mit den Jahren so fest eingefahren, daß man sie selbst mit besten Vorsätzen nur schwer ändern kann.
Am kommenden Mittwoch kommt das Sperrmüllauto. Wenigstens fällt es mir leicht, kaputte Elektrogeräte „auf die Straße zu setzen“, wie zum Beispiel mein altes Radio mit CD-Player und Kassettendeck oder den alten Staubsauger, der eigentlich noch gar nicht so alt ist, mich aber jeden Tag in den Wahnsinn treibt, weil die Kabelaufwicklung nicht funktioniert und das Staubbeutelfach einen eigenen Willen entwickelt hat und sich nur sehr widerspenstig schließen läßt, wenn es einmal offen ist. Außerdem sind von den 1800 Watt Leistung nur noch geschätzte 200 vorhanden, natürlich bei vollem Stromverbrauch.
Aber zurück zum Krimskrams. Ich glaube, daß der größte Teil keine Angst haben muß, entsorgt zu werden, zumal dadurch nur wieder Platz für neue Staubfänger frei würde. Und mal ehrlich, eigentlich will ich nicht leben wie in einem sterilen Möbelhaus. Da ist mir mein kleines überschaubares Chaos einfach viel angenehmer
:-)



Skåpen i våra två rum har knappast nog plats för alla våra saker. De är fulla av klädsel för vardagen, för jobbet, för semestern och för vandringar, fulla av servis, glas och bestick, fulla av livsmedel vi har köpt i förråd. Lådorna innehåller en sammelsurium av „ting man kunne behöver någon gång“ som man aldrig hittar när det blir allvar eller som man absolut har glömt att de finns där. I hela lägenheten fördelad finns de små mysiggörare, alltså flera ljus, diverse träfigurer eller några av syntetiskt material, musslor, semestersouvenirer och alla slags dekorationsartiklar som skulle göra de egna fyra väggarna mysigare.
Men behöver vi verkligen allt vi har? Eller belaster det hela krimskramset hellre?
Säkert är då en historia bakom varje enda del, mångt och mycket påminner om en fin semester eller om en älskade människ, andra är talisman man har fått till olika tillfälle, så som när man fyller 18 år eller till körkortet eller för det nya jobbet. Vi har svår att skiljas från denna sakerna, läs att kasta bort eller ge den vidare i present, man vill ju inte göra någon illa eller framkalla olycka, lite vidskeplig är man nog också.
Och om det skulle komma en dag man kan vara konsekvent och städar ur så kommer de flesta i en stor låda som man sedan bär upp till loftet eller ner till källaren för att snubbla över varje gång när man söker efter något helt annat.
Jamen, nu är jag glad att säga att jag är långt ifrån att vara någon som kallas „messi“ i allmänheten, men det känns som om det finns en liten läggning. I alla fall avundas jag folk som klarer sig med mycket mindre och där det alltid ser ordentligt och städat ut. Det är dock besvärligt att hoppa över sin egen skugga och gamla vanor är svårt att förändra även om man har bästa föresatser.
På onsdag ska komma grovsoporbilen. Åtminstone har jag inga problem att kasta bort trasiga elektroapparater, t.ex. min gammal radio med cd- och kassettbandspelare. Eller den gamla dammsugaren som egentligen inte änn är gammal. Bara att det dagligen driver mig till vansinnen för kabeluppvecklingen fungerar inte och facket för dammpåsen är så jättemotspänstig och låt sig bara våldsamt stänga när det var öppet. Dessutom är bara uppskattad 200 watt kvar från fd 1800 watt, självklart vid full energiförbrukning.
Men tillbaka till krimskramset. Jag tror, de flesta sakerna måste inte vara rädda att blir urstädat, annars blir det bara plats för nytt skräp. Och ärligt talad, jag inte vill leva som i en steril möbelaffär. Då har jag mitt litet överskådligt kaos hellre :-)