Raps

Så här fint ser det ut nu hos oss i Tyskland. Rapsfälten börjar blomma och snart ska de vara helt gula.

Igår morse vid tiotiden var jag på väg till inköpsmarknaden. Jag tog vägen genom fälten, inte den genom byarna.

Päronträden som finns längs vägen blommar också.

Ett annat rapsfält, ikväll, klockan var sju.
Vi kom från veterinären. Silvester har ett nytt sår, den här gången är det baktassen på vänstra sidan som är tjock som en tennisboll. Han fick en spruta. Utan att murra förstås. Hoppas det läkas lika snabbt som sin rygg.

Ha det bra allihopa. Vi hörs.

Fru Stork har återkommit / Frau Storch ist zurück

Fru Stork letar efter något ätbart på fältet bakom huset. Att hon är tillbaka är inte alls helt självklart. För ett år sen ramlade hon ner i en skorsten och det blev en annorlunda insats för brandkåren som räddade hennes liv.
Min älskling lyckades fånga henne med teleobjektiven i morgon när hon var på väg i morgonens första solstrålarna.
I bakgrunden syns en humleodling.Klicka!

Frau Storch sucht nach etwas eßbarem auf dem Feld hinterm Haus. Daß sie zurück ist, ist keinesfalls selbstverständlich. Vor einem Jahr fiel sie in einen Schornstein und es war ein ungewöhnlicher Einsatz für die Feuerwehr, der ihr Leben rettete.
Meinem Schatz gelang es heute früh, sie mit dem Teleobjektiv einzufangen, während sie in den ersten Sonnenstrahlen unterwegs war.
Im Hintergrund ist ein Hopfenfeld zu sehen.

Fototriss Metall

Så här läckert kan det se ut med metall.
Även metall har gärna en mössa på när det är kallt ute.
Massor av (ädel)metall fanns i Tutanchamuns grav.

Mer fototriss-bilder finns HÄR

Hej Granne! / Hallo Nachbar!

Titta bara vem som har flyttat in i trädgården!
Sieh nur, wer im Garten eingezogen ist!
Vilken fin lägenhet, och så mycket grönt omkring. / Was für eine schöne Wohnung, und so viel Grün drumherum.
Obs, men man borde vara försiktigt, grannen kunne göra livet farligt. / Oops, man sollte aber vorsichtig sein, der Nachbar könnte das Leben gefährlich machen.
Ja, Silvester är ganska pigg igen. Såren läkas och han är en duktig jägare. / Ja, Silvester ist schon wieder ziemlich fit. Die Wunden heilen und er ist ein tüchtiger Jäger.

Stackars lille krabaten

När man har ett husdjur så vill man, att det har det hur bra som helst. Och oftast är allt hur bra som helst. Men då och då kan det hända, trots all omsorg, att den liten älskling mår illa.
Sedan några dagar har vår Silvester ett stort abscess på sin rygg, resultatet av en kamp med en annan hankatt. Ingen fick komma nära honom. Han fräste och murrade åt varje som ville klappa honom eller bara titta på såret. Jag endast fick massera öronen och halsen, men inte mer. Idag fick jag äntligen gripa honom medan han sovit på sin kudde, kunde stoppa honom in i kattburen. Jag kände mig som en förrädare när vi åkte till veterinären för han var så rädd.

Sen upp på behandlingsbordet. Veterinären har klippt bort pälsen nu och det var inte alls roligt vad som kom fram. Aldrig hade jag tänkt att såret kunne vara så stort. Det var inte mycket man hade kunnat se så länge pälsen var på. Till sist blev det en spruta och det värsta var förbi.
Hela vägen hem satte Silvester i sin bur och jamade så hemskt, och jag hade riktigt dåligt samvete mot honom. Fast jag hade inget val, han måste till veterinären.
Äntligen hemma, äntligen fick han komma ut. En stund sprang han rastlöst omkring, fortsatte jama. Det bara var lägga ner sig här, stiga upp och lägga ner sig där, tills han slutligen hoppade på soffan och lade sig ner tätt intill mig. Här ligger han medan jag skriver det här inlägget och sovar, spinnar även när jag då och då klappar honom försiktigt. Känns som om han inte längre är arg på mig, för jag satte ut honom såna strapatser idag.
På onsdag blir det en spruta till, och sen blir det förhoppningsvis snart bättre.
Ack, man lider ju med, när älsklingen är sjuk.

Wenn man ein Haustier hat, dann will man, daß es sich wohlfühlt. Und meistens tut es das auch. Aber ab und zu kann es passieren, trotz aller Fürsorge, daß es dem kleinen Liebling schlecht geht.
Seit ein paar Tagen hat unser Silvester einen großen Abszess auf seinem Rücken, das Ergebnis eines Kampfes mit einem anderen Kater. Niemand durfte ihm zu nahe kommen, er fauchte und knurrte jeden an, der ihn streicheln oder nur mal die Wunde ansehen wollte. Nur die Ohren und den Hals durfte man massieren, aber mehr auch nicht. Heute nun kriegte ich ihn endlich zu packen, während er auf seinem Kissen schlief und konnte ihn in die Transportbox stecken. Ich fühlte mich wie ein Verräter als wir zum Tierarzt fuhren, denn er hatte ganz schön Angst.
Dann rauf auf den Behandlungstisch. Der Tierarzt hat das Fell abgeschnitten und es war ganz und gar nicht lustig, was da zum Vorschein kam. Niemals hatte ich gedacht, daß die Wunde so groß sein könnte. Man hatte nicht viel sehen können, so lange das Fell drauf war. Zum Schluß noch eine Spritze, dann war das Schlimmste vorbei.
Den ganzen Heimweg lang saß Silvester in seiner Box und miaute ganz fürchterlich, und ich hatte ein richtig schlechtes Gewissen ihm gegenüber. Obwohl ich gar keine Wahl hatte, er mußte einfach zum Tierarzt.

Endlich wieder zu hause, endlich durfte er raus. Eine Weile lief er nur rastlos herum, miaute immer noch. Mal legte er sich hierhin, stand wieder auf und legte sich dorthin, bis er schließlich aufs Sofa sprang und sich ganz dicht an mich gelegt hat. Hier liegt er während ich diesen Beitrag schreibe und schläft, schnurrt sogar, wenn ich ihn ab und zu vorsichtig streichle. Es scheint als ob er mir nicht mehr böse ist, daß ich ihn heute diesen Strapazen ausgesetzt habe.
Am Mittwoch kriegt er noch mal eine Spritze und dann wird hoffentlich alles bald besser.
Ach, man leidet schon mit, wenn der Liebling krank ist.

Avsked

Blå himmel, solsken och en färsk vind.
En kyrka, ett blomsterhav och många ledsna människor.

För drygt tre år sen dog min farbror, han som jag älskade sedan barndomstiden. Begravningen var skön, så vitt man kan säga det om en begravning. Många påminnelser om lyckliga dagar, hjärtliga tal, stämmningsfull musik.

Tiden går fort och jag kommer ihåg dagen som om den hade varit igår. Men för min farbrors hustru blev det tre långa år, som hon var ensam hemma, behövde vård. Den 18. mars dog hon, 86 år gammal. Till sist hade hon sovit nästan hela tiden, hade mer och mindre goda dagar, ibland kom hon inte ens ihåg familjen eller bekannta, ibland blev det dock ett ganska bra samtal om allt och inget.

Det är kallt och lite fuktigt i kyrkan, men solljuset kommer in så det är ljust inne. Ett rött stengolv, enkla träbankar, ljus och blommor, annars finns det inte mycket mer. På bilden man har ställt upp ler hon på samma sätt som hon brukade göra i lyckliga tider. Och det känns som en liten tröst till oss alla som sitter där och tar avsked. Genom fönstret ser jag den blåa himmlen med vackra små vita moln. Medan jag väntar att ceremonin börjar, tänker jag på henne, kommer ihåg hennes röst, hennes skratt och hennes sätt att gå. Och jag tänker på min farbror, känner samma sorg för honom med.

Men samtidigt är jag glad för deras skull, för nu äntligen är de återförenad.

Och så står jag vid graven, lämnar en blomma som en sist tyst hälsning och tar avsked - för alltid.

Men hur tråkig dagen än var, så önskar jag er alla som tittar in här på min blog en riktigt GLAD PÅSK!